Berättande barn!

I fredags var Christoffers förskola på besök i biblioteket. Det var de minsta barnen från Skutt som kom. Två flickor från 4A, Fatima och Aya kom och läste sagor för dagisbarnen. Skuttbarnen fick lyssna på Alfons och Nisse. Fatima och Aya läste med stor inlevelse och engagemang.
Nästa vecka är det andra barn som ska läsa för de små!

Besök på Möllevångsskolans bibliotek

Fem barn och en fröken kom med andan i halsen in på Möllevångsskolans bibliotek vid halvtiotiden i fredags. Tanken är att Christoffers förskola alla avdelningar regelbundet ska gå tilll Elisabet för att låna böcker, lyssna på sagor mm. Detta för att barnen i tidig ålder ska få en fin upplevelse av vad biblioteket kan vara och att de förhoppningsvis i framtiden fortsätter att besöka många bibliotek i staden!

Barnen traskade nyfiket i biblioteket och direkt hamnade de vid mangahyllan. Mangaserier undersöktes noggrannt, för att snart förkastas. Nästa utpost blir utsikten av skolgården, schackspel på hög nivå för att slutligen hitta till bilderböckerna. Där sitter Annelie och hjälper barnen med ett bokurval.

En pojke fastnar för Castor och naturligtvis glöms ej Petson bort.

Bibliotekets stolthet är deras sagoträd. Barnen stannar i det en lång lång stund och tittar på alla sagofigurer.

Ett första lyckat besök hoppas vi genererar många mång fler.

Snart kommer fler bilder

TIPS!

http://www.ungafakta.se/sagor/

Botanisera bland många kända sagor i ovan länk! Finns både som pdf och i tal!

Koka soppa på en spik

Idag har jag åter varit på Christoffers förskola och fotograferat. Mikael har sett fyra berättarföreställningar och därefter gett konstruktiv kritik till var och en av pedagogerna. Abetet fortskrider och jag hoppas att det ska finnas möjlighet att verkligen arbeta vidare med det muntliga berättandet på förskolan.

Ximena trollband sina lyssnare genom att berätta "Koka soppa på en spik".

Hon tycker själv att hon kunde fånga barnen. Hennes förklaring är att hon vågar spela lite, ändra rösten, våga göra sig lite löjlig, våga vara barn. När Mikael regisserar henne eller snarare förklarar vad hon gjort betonar han att det är dynamiken som är hemligheten med hennes berättarstil- både i tempoväxlingar, i röststyrkan och i det varierade tonläget. Kroppsspråket är expressivt och rytmiskt....men på slutet av berättelsen vill Ximena dra ur barnen vad mannen egentligen hade gjort! Han hade ju lurat gumman!- Detta menar Mikael är ett "grundfel" nästan alla pedagoger gör. Alltid ska vi intellektualisera. Alltid förhöra barnen om de har förstått. Låt berättelsen istället landa i barnens emotionella jag. Avsluta med SNIPP SNAPP SNUT!

Kanske berättelsen fortsätter i lunchrummet. Jag ser fram emot barnens ljuvliga kommentarer.

20 minuters förberedelse= briljanta berättare

Magic power! Alla på Christoffers förskola klarade testet galant. Alla har en berättare inom sig. Jag har inga ljudbevis, men här kommer bilder!

Kommentarer som "Nervöst", "svårt att memorera" var återkommande. Men resultatet var GLIMRANDE! Jag återkommer under terminen.

Folksagor

Folksagor lagom långa att berätta hittar du i Sagor att läsa och berätta och i Fler sagor att läsa och berätta.


Den sistnämnda finns tyvärr ej att få tag i längre.
De sagor vi fick lära oss att berätta muntligt var:

• När räven blev vallpojke


• De tre bockarna Bruse


• Mannen som skulle sköta hemmet


• Den märkliga krukan (här i annan version såsom det blir inom den muntliga traditionen)

Blodigt allvar-konsten att berätta

Under workshopen 15 september så hade vi under övningarna släppt kontrollen. Efter fikat skulle det bli allvar. Alla skulle träna in en folksaga och därefter berätta den inför publik. Två och två.

Instruktionerna löd:

• Fokus ska ligga på det talade ordet. Du ska inte dramatisera. Det är vi som är berättarna!
• När man ska lära sig berättelsen så försök att se bilder
• använd ditt eget språk. Men förenkla inte
• Fokusera på skelettet i berättelsen. Därefter bygg på med detaljer.
• När man berättar två och två ligger utmaningen i att inte ta all uppmärksamhet från den andre. Att ta ett steg tillbaka när berättarpartnern berättar är ett knep, för att hhålla sig i bakgrunden. Ett annat knep är att hela tiden titta på den berättande kollegan.
• Stå upp!- Kroppsspråket blir mer tillgängligt.
• Våga ta pauser

Boktips

Mikael Björk hänvisar till Keith Jonstones böcker Impro och Impro for storytellers om man vill fördjupa sig i berättande. Keith menar att en bra berättare går bakåt i livet. Ett sätt att fånga upp berättelserna.http://www.keithjohnstone.com/

Uppvärmning

För att våga ställa sig själv i centrum och berätta bara med sina egna ord, utan stöd av en bilderbok krävs mod och övning.

Vi gör förövningar för att känna oss bekväma

1. Vi ställer oss i en ring

2. Den första personen vänder sig mot den person till vänsster om sig. Gör en grimas, som tar emot och förvandlar.

3. rörelse och ljud läggs så småningom till

Vi, Silvia, Annika, Annelie, Majli, Eva och Suzanne och jag skrattar högt och inser att detta kommer att leda fram till berättelser för barnen.

Workshop

15/9 ledde Mikael Björk http://www.nav.mah.se/person/id/LUMIBJ vår första workshop i muntligt berättande. Vi samlades i förskolans hopprum. Stor förväntan i luften. Även nervositet. Som alldeles meddetsamma släppte då Mikael bjöd in till övningar.

Varför berättar vi muntligt? Varför ska vi träna oss i det?Jo, vi blir hjälpta i vårt dagliga kommunicerande i barngruppen. Vi gymnastiserar vårt eget språk och våra förskolebarn dras in i sagans fantastiska värld. Och deras språk stärks automatiskt.

Tankar från biblioteket

Det är något speciellt med att starta upp ett nytt projekt! Lite pirrigt och alldeles fullt av möjligheter. Jag är så glad att jag får möjlighet att arbeta tillsammans med er, alla fullblodsproffs! Att berätta muntligt skapar magiska stunder. Det är något helt annat än att läsa. Jag har berättat många berättelser för barnen på skolan men längtar efter att få ta del av Mikael Björks redskap. Och att få höra honom berätta i början på september. Det ska också bli roligt att följa den duktiga personalen på förskolan och barnen förstås. Ni ska ju komma till Möllevångsskolan varje vecka, vi måste göra en bra planering tillsammans.

Att blogga tror jag är ett bra sätt att följa projektet på. Ser fram mot täta kontakter!